Åland fortsättning

Snacket hjälpte och det blev bättre fart på fötterna och mer koncentration på själva spelet. Vi kunde gå ifrån med några mål, där några var riktigt fina. Joel gjorde några avgörande räddningar och segern kändes säker. Vi slappnade av lite på slutet och Märsta gjorde ett par rätt snygga mål, bland annat en kanonfrispark. Matchen slutade 5-2 och vi packar ihop grejorna för att flytta till nästa plan för lördagens sista match.

Vi skall möta IFK Mariehamn i sista matchen och vinner vi den så får vi sen match på söndag, vilket vi ledare (antagligen alla föräldrar också) tycker vore kanon. När vi spelade cupen på träffen så kändes grabbarna lite stela och styltiga i slutet och dagen efter så vi tränare snackade om vi inte skulle testa lite stretching. Sagt och gjort vi testar. Det såg helt bedrövligt ut. Så fort det tog emot i muskler och leder så stannar grabbarna upp rörelsen lite för att de är rädd att göra sig illa. Det här med träningsvärk och stelhet är fortfarande lite ”farligt” . För att få det rätt så hjälpte vi alla grabbar att sträcka ut baksidan av låret då det ofta är där det sätter sig på fotbollsspelare. Nystretchade och mjuka som mockasiner tar vi direkt tag i matchen mot IFK Mariehamn. Målen trillar in och våra motståndare ser lite blyga ut. Det som är bäst med den här matchen är domaren. En äldre herre från Åland som skojade och spexade med grabbarna men hade järnkoll på matchen ändå. Han tyckte vårt lag betedde sig utmärkt och sa att vi skulle komma tillbaka nästa år för att spela Alandia Cup, Ålands största ungdomscup som endast är öppen för pojkar och flickor 11. Deltagande lag kommer från Sverige, Finland, Baltikum, Ryssland, Engelska öarna, Norge och Danmark. Det kanske vore något att snacka om vid planeringen inför nästa år. För att behålla spänningen i vår reseberättelse så väljer jag medvetet att sluta här och fortsätta någon gång under veckan, kanske…